- Start
- Miljömålen
- Myllrande våtmarker
- Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
- Du är här: Norrbottens län
Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker i Norrbottens län
Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
Ladda ner diagramdata för Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
Skriv ut diagram för Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan under lång tid. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänsters funktion i våtmarker påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall med mera. Fler våtmarker behöver återskapas i landskapet för att öka biologisk mångfald, vattenrening och vattenhållande förmåga. Våtmarker är också viktiga för rekreation och fiskevård.
Få våtmarker som inte är torvmark anläggs och restaureras
För våtmarksrestaurering finns två olika indikatorer, dels denna som handlar om våtmarker som inte är torvmark dels indikatorn Hydrologisk restaurering av torvmarker. Båda indikatorerna visar omfattning av statligt miljöarbete och ger en indikation av hur restaurering förbättrar ekosystemtjänster och landskap.
Indikatorn visar att 22 hektar våtmark har anlagts eller hydrologiskt restaurerats i Norrbottens län från 2010 fram till och med 2024.
För Norrbottens län stämmer inte detta indikatorvärde eftersom det före 2024 baserades på SGU´s jordartskarta. Restaureringarna är utförda i torvmarker med mer än 3 dm torv men där jordartskartan inte visar torv. I verkligheten är indikatorvärdet ca 2 hektar och utgörs av icke-torvmark som ligger i anslutning till Våtmarkssatsningens restaurerade torvmarker. Övriga 20 hektar bör föras över till indikatorn Hydrologisk restaurering torvmark. Från och med 2024 används SLU´s torvkarta och den stämmer bättre.
De åtgärder som genomförs uppvisar ofta positiva resultat lokalt men åtgärdstakten är låg samt omfattningen för liten för att vända den negativa utvecklingen. Våtmarkssatsningen förväntas snabba på anläggningstakten då förstärkta och samordnade åtgärder behövs.
Metod
Indikatorn visar hur stor areal våtmark (som inte är torvmark) som har anlagts eller restaurerats under året med statliga medel.
Dataunderlaget kommer från länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. För uppgifter från och med 2024 levererar länsstyrelserna in data över anlagda eller restaurerade våtmarker till Naturvårdsverket via Länsstyrelsernas rapporteringsverktyg. Naturvårdsverket gör sedan en överlappsanalys med SLU:s torvkarta, fram till 2023 användes SGU:s jordartskarta. På det sättet analyseras hur mycket som ligger på torvmark respektive mineraljord. Alla arealer som hamnar på torvmark redovisas under indikatorn "Hydrologisk restaurering av torvmarker". Före 2022 gjorde länsstyrelserna själva bedömningen av vilka restaurerade våtmarker som ligger på torvmark respektive mineraljord när de har rapporterat till Naturvårdsverket.
Finansieringen kommer främst från EU:s Landsbygdsprogram (LBP), den lokala naturvårdssatsningen (LONA), skötselmedel för skyddade områden och våtmarksåtgärder i lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Men även medel från EUs LIFE-fonder ingår, liksom för Särskilda åtgärdsprojekt (SÅP), åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP), fiskevårdsmedel samt Skogsstyrelsens bidrag NOKÅS.
Den areal som finansieras genom LBP är färdigställd våtmark, det vill säga projektet är besiktigat och slututbetalt. Det förekommer också att våtmarker anläggs med annan finansiering och sedan sköts med miljöersättning genom LBP. Dessa är inte redovisade.
Fördjupning
Våtmarker behöver återskapas i odlingslandskapet med hänsyn till såväl näringsretention, biologisk mångfald som kulturmiljövärden. De behöver även återställas för att skapa livsmiljöer för våtmarksberoende arter. För att olika arter ska kunna överleva och sprida sig krävs att det finns tillräckligt med olika typer av våtmarker. Det kan åstadkommas genom strategisk styrning av våtmarkernas placering, i första hand till intensivt odlade, våtmarksfattiga bygder.
Våtmarkernas placering är också viktig för att bevara landskapets kulturmiljövärden. Landskapet har genomgått stora förändringar under historiens gång och även återskapande av våtmarker medför en påverkan på den befintliga kulturmiljön. Det är då viktigt att sådana förändringar görs varsamt och med en långsiktigt hållbar skötsel i åtanke. Utformning, placering och skötsel bör harmoniera med landskapsbilden och våtmarker får inte anläggas där de kan skada fornlämningar eller kulturhistoriska element.
Utöver statlig finansiering restaureras våtmarker även med medel från bland annat kommuner, Svensk våtmarksfond och Sportfiskarna.
Om data
Ansvarig myndighet för indikatorn Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker: Naturvårdsverket