Utsläpp av klimatpåverkande gaser i Skåne län

Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Utsläpp av klimatpåverkande gaser i länet fördelat på sektorer, exklusive utrikes flyg och sjöfart. Mer detaljerad information finns i den nationella emissionsdatabasen.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Utsläppsminskningen har avstannat

De skånska växthusgasutsläppen år 2016 var 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 4,4 ton per skåning. Mellan år 1990 och 2016 har Skånes växthusgasutsläpp minskat med 33 procent.

Länets växthusgasutsläpp domineras av sektorerna transporter och jordbruk, som tillsammans står för ca 55 procent. Uppgifterna gäller exklusive utsläpp från internationellt flyg och sjöfart, samt varor och tjänster som producerats utanför Skånes gränser.

Ett alternativt beräkningssätt är konsumtionsperspektivet. Då beräknas utsläppen utifrån vad den svenska konsumtionen ger upphov till oavsett var i världen produktionen - och därmed utsläppen - sker. År 1993 beräknades utsläppen i andra länder orsakade av svensk konsumtion motsvara ungefär 46 procent av utsläppen från inhemsk användning. För år 2015 är siffran 65 procent. Källa: www.sverigesmiljömål.se

 

Metod

De utsläppsuppgifter som presenteras är konsistenta med de nationella uppgifter som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimat­konvention (UNFCCC) och UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Uppgifterna om utsläpp som sker på läns- och kommunnivå grundar sig alltså på det som rapporteras internationellt.

Den geografiska fördelningen av de totalutsläpp som sker i Sverige och som Sverige rapporterar utförs enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell eller regional totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Metodiken är utvecklad av SMED som har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för den internationella rapporteringen. SMED är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. 

I grundmaterialet är emissionerna uppdelade i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är:

  • El och fjärrvärme
  • Egen uppvärmning av bostäder och lokaler
  • Industri (energi och processer)
  • Transporter
  • Arbetsmaskiner
  • Produktanvändning (ink. lösningsmedel)
  • Jordbruk
  • Avfall (ink. avlopp)
  • Utrikes transporter (sjöfart och flyg)

Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft (totalt 29 ämnen) är sedan 2007 ett årligt projekt. På grund av sämre tillgång på statistik kan man även förvänta sig att emissioner för 1990 och år 2000 håller lägre kvalitet än emissioner för 2005 och framåt.  

Genom årliga retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke reella trendbrott.  

Mer info finns i Metod- och kvalitetsbeskrivning Geografisk fördelning av emissioner till luft på RUS hemsida. När det gäller beräkningar av de nationella totalutsläppen för olika sektorer, som till stor del styr noggrannheten även på regional nivå hänvisas till: 

Sveriges nationella inventeringsrapport UNFCCC

Mer kringinformation finns även på Naturvårdsverkets hemsida om Sveriges rapportering till FNs klimatkonvention.

Ämnen som ingår i geografiskt fördelade emissioner grundade på internationell rapportering under 2018.

Växthusgaser

Metaller

Partiklar

Övriga luftföroreningar

CO2 (fossilt)

Pb

PM2.5

NOx

CH4

Cd

PM10

SO2

N2O

Hg

TSP

NH3

HFC

As

Sot (BC)

NMVOC

PFC

Cr

 

CO

SF6

Cu

 

Dioxin

 

Ni

 

benso(a)pyrén

 

Se

 

PAH-4

 

Zn

 

HCB

PCB

 

 

 

 

Utsläpp av alla ovan nämnda ämnen återfinns i den nationella emissionsdatabasen för luftutsläpp.

Kommundata kan nås via den nationella databasen för luftutsläpp

Via den nationella emissionsdatabasen ovan finns även uppgifter på kommunnivå. När man använder dessa data bör man läsa om uppgifterna på hemsidan, särskilt pdf:en som heter Info och tips till kommunala energi- och klimathandläggare samt metod- och kvalitetsbeskrivningen.

Redovisningen av växthusgasutsläppen på kartan utgår från de nationella data som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och SCB:s statistik över befolkningen. Mer om utsläppsdata se Metod på regionalnivå.

Fördjupning

Denna indikator visar utsläpp som sker inom länet, alltså ett produktionsperspektiv. För att få fram de utsläpp som svensk konsumtion orsakar, konsumtionsperspektivet, måste man lägga till de utsläpp som sker utanför länet vid produktion av våra konsumtionsvaror samt internationella transporter och resor, och dra ifrån utsläpp i Sverige av varor som går på export. Utsläpp från svensk konsumtion är betydande och andelen som sker i utlandet har ökat sen början på 1990-talet. Läs mer om klimatpåverkan till följd av svensk konsumtion på Naturvårdsverkets hemsida.

Det finns bland regeringens beslutade etappmål fem som rör utsläpp av växthusgaser, se vidare Etappmål på Sverigesmiljömåls.se

Sedan 1 januari 2018 finns ett klimatpolitiskt ramverk och ett klimatpolitiskt råd.

Om data

Ansvarig myndighet för indikatorn Klimatpåverkande utsläpp: RUS - Regional utveckling & samverkan i miljömålssystemet