Utsläpp av klimatpåverkande gaser i Skåne län

Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Utsläpp av klimatpåverkande gaser fördelat på sektorer, exklusive utrikes flyg och sjöfart. Mer detaljerad information finns i den nationella emissionsdatabasen

Ladda ner diagramdata för Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Skriv ut diagram för Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/klimatpaverkande-utslapp/skane-lan/

 

Takten på klimatarbetet måste öka väsentligt

Klimatkrisen är en av vår tids största utmaningar och det krävs omfattande åtgärder på lokal, regional, nationell och internationell nivå för att minska utsläppen av växthusgaser.

De skånska växthusgasutsläppen år 2017 var 5,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 4,2 ton per skåning. Mellan år 1990 och 2017 har Skånes klimatutsläpp minskat med 34 procent. Det beror främst på halverade utsläpp från energiförsörjning och industri. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med runt 25 procent.

Länets växthusgasutsläpp domineras av sektorerna transporter och jordbruk, som tillsammans står för 57 procent av utsläppen. Uppgifterna inkluderar inte utsläpp från internationellt flyg och sjöfart eller från varor och tjänster som producerats utanför Skånes gränser.

Utsläppen kan även beräknas ur ett konsumtionsperspektiv. Då inkluderas utsläpp utomlands som är orsakade av svensk konsumtion av varor och tjänster. År 1993 motsvarade utsläppen i andra länder 46 procent av de inhemska utsläppen. För år 2016 var andelen 64 procent.

De senaste åren har utsläppsminskningarna i Skåne län avstannat. Takten i åtgärdsarbetet måste öka väsentligt för att nå de nationella klimatmålen.

Metod

De utsläppsuppgifter som presenteras är konsistenta med de nationella uppgifter som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimat­konvention (UNFCCC) och UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Uppgifterna om utsläpp som sker på läns- och kommunnivå grundar sig alltså på det som rapporteras internationellt.

Den geografiska fördelningen av de totalutsläpp som sker i Sverige och som Sverige rapporterar utförs enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell eller regional totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Metodiken är utvecklad av SMED som har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för den internationella rapporteringen. SMED är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. 

I grundmaterialet är emissionerna uppdelade i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är:

  • El och fjärrvärme
  • Egen uppvärmning av bostäder och lokaler
  • Industri (energi och processer)
  • Transporter
  • Arbetsmaskiner
  • Produktanvändning (ink. lösningsmedel)
  • Jordbruk
  • Avfall (ink. avlopp)
  • Utrikes transporter (sjöfart och flyg)

Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft (totalt 29 ämnen) är sedan 2007 ett årligt projekt. På grund av sämre tillgång på statistik kan man även förvänta sig att emissioner för 1990 och år 2000 håller lägre kvalitet än emissioner för 2005 och framåt.  

Genom årliga retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke reella trendbrott.  

Mer info finns i Metod- och kvalitetsbeskrivning Geografisk fördelning av emissioner till luft på RUS hemsida. När det gäller beräkningar av de nationella totalutsläppen för olika sektorer, som till stor del styr noggrannheten även på regional nivå hänvisas till Naturvårdsverkets hemsida om Sveriges rapportering till FNs klimatkonvention.

Ämnen som ingår i geografiskt fördelade emissioner grundade på internationell rapportering under 2019.

Växthusgaser Metaller Partiklar Övriga luftföroreningar
CO2 (fossilt) Pb PM2.5 NOx
CH4 Cd PM10 SO2
N2O Hg TSP NH3
HFC As Sot (BC) NMVOC
PFC Cr   CO
SF6 Cu   Dioxin
  Ni   benso(a)pyrén
  Se   PAH-4
  Zn   HCBPCB
       

Utsläpp av alla ovan nämnda ämnen återfinns i den nationella emissionsdatabasen för luftutsläpp.

Kommundata kan nås via den nationella databasen för luftutsläpp

Via den nationella emissionsdatabasen ovan finns även uppgifter på kommunnivå för huvudsektorer och undersektorer. När man använder dessa data bör man läsa om uppgifterna på hemsidan, särskilt pdf:en som heter Info och tips till kommunala energi- och klimathandläggare samt metod- och kvalitetsbeskrivningen.

Fördjupning

Denna indikator visar utsläpp som sker inom länet, alltså ett produktionsperspektiv. För att få fram de utsläpp som svensk konsumtion orsakar, konsumtionsperspektivet, måste man lägga till de utsläpp som sker utanför länet vid produktion av våra konsumtionsvaror samt internationella transporter och resor, och dra ifrån utsläpp i Sverige av varor som går på export. Utsläpp från svensk konsumtion är betydande och andelen som sker i utlandet har ökat sen början på 1990-talet. Läs mer om klimatpåverkan till följd av svensk konsumtion på Naturvårdsverkets hemsida.

Det finns bland regeringens beslutade etappmål fem som rör utsläpp av växthusgaser, se vidare Etappmål på Sverigesmiljömåls.se

Sedan 1 januari 2018 finns ett klimatpolitiskt ramverk och ett klimatpolitiskt råd.

Om data

Lars Klintwall Handläggare, klimatmålsenheten, Naturvårdsverket lars.klintwall@naturvardsverket.se 010-698 12 82

Ansvarig myndighet för indikatorn Klimatpåverkande utsläpp: Naturvårdsverket