Rödlisteindex för arter

Rödlisteindex för artgrupper

Andelen hotade grod- och kräldjur samt däggdjur har minskat de senaste 20 åren. Fåglar är den artgrupp som har störst andel hotade arter. Mossor och fiskar har lägst andel rödlistade arter av dessa åtta artgrupper.

Ladda ner diagramdata för Rödlisteindex för artgrupper

Skriv ut diagram för Rödlisteindex för artgrupper

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-vaxt--och-djurliv/rodlistade-arter/

Rödlisteindex för arter i olika landskapstyper

Havsstrand och den marina miljön är de miljöer som har störst andel rödlistade arter.

Ladda ner diagramdata för Rödlisteindex för arter i olika landskapstyper

Skriv ut diagram för Rödlisteindex för arter i olika landskapstyper

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-vaxt--och-djurliv/rodlistade-arter/

Statusen för hotade arter i Sverige ska förbättrats. Rödlisteindex används för att ge en överblick över situationen för arterna samt underlag för att bedöma om situationen förändras över åren.

Resultatet visar att förlusten av biologisk mångfald inte hejdats och att hastigheten med vilken arter försvinner inte heller bromsats upp. För att förlusten av biologisk mångfald ska vara hejdad ska index vara 1.

Om man jämför artgrupper är förändringarna över tid små, de enda med tydlig positiv utveckling är grod- och kräldjur samt däggdjur, se figur 1. Detta beror till största delen på lyckade naturvårdsinsatser för groddjuren. För de stora däggdjuren är bilden mer komplicerad och orsaken till en förbättrad situation varierar mellan arter. Det kan till exempel handla om minskad giftbelastning som gynnat utter och sälar, naturvårdsinsatser som varit positivt för fjällräv och reglerad jakt som hjälpt kronhjorten.

Rödlisteindex kan också användas för att jämföra biotoper eller landskapstyper utifrån ingående arter, se figur 2. Havsstränder, marin miljö och jordbrukslandskapet har lägre indexvärde än övriga landskapstyper, det vill säga högre andel rödlistade i förhållande till alla arter i landskapstypen.  I marin miljö är anledningen habitatförstörelse, främst orsakat av fiskets bottentrålning och ökad näringsbelastning. Nedskräpning, exploatering och invasiva främmande arter har en negativ påverkan på havsstränderna. I jordbrukslandskapet orsakas det sannolikt av en allt mindre areal jordbruksmark i Sverige som dessutom brukas intensivare och en minskad areal naturbetesmark.

Metod

Den svenska rödlistan värdefull uppdateras vart femte år enligt internationellt fastlagda kriterier (IUCN) och visar på vilka arter vi först och främst behöver ta hänsyn till om vi vill behålla alla inhemska arter i livskraftiga populationer.

I samband med detta tas olika rödlisteindex fram.  De ger överblick över situationen för de rödlistade arterna och underlag för bedömning om situationen förändras över åren. I indexet räknar man bort förändringar som skett på grund av ny kunskap.

  • Rödlisteindex kan anta värden mellan 0 och 1 och visar hur stor andel av arterna som förväntas finnas kvar inom den närmaste framtiden.
  • En förändring visar på en ökad eller minskad hastighet av förlust av biologisk mångfald.
  • För att förlusten av biologisk mångfald ska vara hejdad ska index vara 1.

Vi redovisar uppgifter om rödlisteindex uppdelat på artgrupperna fiskar, groddjur/kräldjur, fåglar, kärlväxter, bin, däggdjur, storfjärilar, mossor, skalbaggar och landmollusker vid de olika rödlistetillfällena. Tidsperioden för detta börjar år 2000.

Vi redovisar också uppgifter om rödlisteindex för arter uppdelat på landskapstyperna marin miljö, jordbrukslandskap, skog, urban miljö, havsstrand, brackvatten, sötvatten, våtmark, fjäll vid de olika rödlistetillfällena. Tidpunkten som redovisas är år 2020.

Indikatorn består av uppgifter om rödlisteindex för arter vid de olika rödlistetillfällena.

Utvärderingen göra av ArtDatabanken, SLU och Naturvårdsverket finansierar data.

Indikatorn uppdateras vart 5:e år.

Säkerheten i bedömningen vid rödlisteprocessen varierar beroende på artgrupp. Bäst kunskap har vi om fåglar och sämst är den för marina ryggradslösa djur samt för alger. För enskilda rödlistade arter finns osäkerheter som oftast beror på kunskapsbrist vad gäller den verkliga utbredningen i landet. För många arter behöver mörkertalet skattas, och om detta efter att rödlistan publicerats visar sig vara större än vad som tidigare varit känt, kan arters hotstatus nedgraderas i nästföljande rödlista. Det vore av stort värde om kunskapen om de sämst kända artgrupperna kunde ökas.

Vid beräkning av rödlisteindex gör man en bakåtklassning/ombedömning av samtliga arters status efter dagens kunskap, vilket starkt minskar osäkerheten. För varje art ställer man frågan ”Med dagens kunskap, i vilken rödlistekategori skulle arten hamna 2000, 2005, 2010” osv.

Rödlisteindex beräknas med ett stort antal arter vilket minskar osäkerheten. Hittills har skillnaderna i RLI mellan bedömningsår varit mycket små, något som indikerar att index inte ändras av slumpmässiga skäl. Generellt kan sägas att ju mindre en artgrupp är desto större är risken att slumpmässiga skäl påverkar resultatet. I viss mån uppvägs detta av att i Sverige har vi ofta god kunskap om de minsta grupperna, groddjur med flera ryggradsdjur. Skalbaggar och svampar med närmare 1 000 rödlistade arter vardera, där har vi sämre kunskap men sammanvägt gör det stor antalet att osäkerheterna minskar.

Som underlag för rödlistningen används data från databaser, forskningsresultat, offentlig statistik samt från bedömningar gjorda av experter.

 

Fördjupning

Läs mer i rapporten: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer -rödlistade arter i Sverige 2020. ArtDatabanken

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Lena Svärd Handläggare, naturanalysenheten, Naturvårdsverket lena.svard@naturvardsverket.se 010-698 12 65

Ansvarig myndighet för indikatorn Rödlistade arter: Naturvårdsverket