Naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration. Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. De berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet. Uttag av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. Ballastmaterial används till största delen till väg-, bygg- och anläggningsarbeten.

Uttaget av naturgrus minskar långsamt

Under 2022 togs 937 000 ton naturgrus ut i länet, vilket motsvarar 8,3 procent av det totala uttaget av ballast. Uttaget av ballast i länet domineras av krossat berg som 2022 stod för 90 procent av det totala uttaget. Övriga 1,7 procent var morän. Det saknas produktionsstatistik från fristående krossar och icke tillståndspliktiga uttag.

Uttaget av naturgrus i länet år 2022 var ungefär lika stort som år 2020 och något mindre än genomsnittet på drygt 1 miljon ton per år de senaste 10 åren. Samtidigt har behovet och uttaget av ballastmaterial totalt sett ökat de senaste tio åren i takt med ökad befolkning och ökat byggande i länet.

I länet finns ett flertal naturgrustäkter med begränsad tillståndstid. Flera av naturgrustäkternas tillstånd kommer att gå ut inom de närmaste åren och en del av dessa är under tillståndsprövning för förnyade tillstånd.

Tillståndsprövning av täkter styr mot minskad grusanvändning och ökad användning av berg. Beställare och täktföretag är väl medvetna om att naturgrusuttaget måste minska. Sveriges geologiska undersökning, SGU, ger årligen ut en rapport, Grus, sand och krossberg, där statistik redovisas med kommentarer. Rapporten finns på SGU:s webbplats, www.sgu.se.