Häckande fåglar i skogen i Östra Svealand

Välj län

Diagram

Häckande fåglar i skogen

Populationsutveckling (index) från år 2002 och framåt för häckande fåglar i skogen.

Ladda ner diagramdata för Häckande fåglar i skogen

Skriv ut diagram för Häckande fåglar i skogen

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/hackande-faglar-i-skogen/ostra-svealand/

Se text på sida för respektive häckningsregion.

Stabilt läge för fåglarna i skogen även om 2023 var ett lite sämre år

Indikatorn innehåller fyra grupper av fåglar knutna till:

Höga naturvärden i skogen i stort: Tjäder, järpe, skogsduva (+), gröngöling, stjärtmes, svartmes (+), tofsmes (+), entita, talltita, trädkrypare (+), domherre (+).
Död ved: Gröngöling, entita, talltita.
Lövrik skog: Gröngöling, skogsduva (+), stjärtmes, entita, trädkrypare (+).
Äldre skog: Tjäder, svartmes (+), tofsmes (+), talltita, trädkrypare, domherre (+).

Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002–2023 (www.fageltaxering.lu.se).

Plustecken (+) visar på statistiskt säkerställda ökningar, minustecken (-) på säkerställda minskningar för de enskilda arterna i regionen. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden. Totalt sett har fem av arterna ökat i antal och ingen av de utvalda arterna har minskat i antal i Östra Svealand 2002–2023.

Index sjönk för samtliga grupper i Östra Svealand från 2022 till 2023. Det finns nu inga statistiskt säkra förändringar för någon grupp vare sig för hela perioden 2002–2023, eller för de senaste tio åren 2014–2023. 2023 års index för gruppen med arter knutna till död ved var det lägsta hittills under perioden. För sex av de ingående elva arterna sjönk index från 2022 till 2023. Index steg för fem av arterna. Östra Svealand är fortsatt den region som haft det mest stabila mönstret för skogens fåglar, med totalt sett små förändringar under perioden.

Metod

Diagrammet visar årliga index för fyra grupper av utvalda fågelarter knutna till skogsmiljön i Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala-, Västmanlands- och Örebro län. Grupperna består av arter knutna till höga naturvärden i den svenska skogen i stort, arter som är beroende av död ved, arter som är knutna till lövrik skog och arter knutna till äldre skog. Data kommer från Svensk Fågeltaxerings standardrutter (se www.fageltaxering.lu.se). Index baseras på antal sedda fågelindivider av utvalda arter i de fem länen. Artgrupperna är som följer:

Höga naturvärden i skogen i stort: Tjäder, järpe, skogsduva, gröngöling, stjärtmes, svartmes, tofsmes, entita, talltita, trädkrypare, domherre.

Arter beroende av död ved: Gröngöling, entita, talltita.

Arter knutna till lövrik skog: Gröngöling, skogsduva, stjärtmes, entita, trädkrypare.

Arter knutna till äldre skog: Tjäder, svartmes, tofsmes, talltita, trädkrypare, domherre.

Arturvalet baseras på litteraturgenomgång där arter som visat sig vara goda indikatorer för resp. miljötyp har valts ut. Tanken är att artgrupperna ska vara goda indikatorer på biologisk mångfald kopplad till aktuell miljötyp i en vidare bemärkelse än bara för just de här arterna.

Standardrutterna är rent praktiskt linjetaxeringar där alla sedda och hörda fåglar räknas en gång per år längs en 8 km lång, kvadratisk rutt (kvadrat med 2 km sida), där start- och slutpunkt är densamma. Rutterna är systematiskt utlagda baserat på Rikets Nät (RT-90) med 25 km lucka mellan rutter i både öst-västlig och nord-sydlig riktning över hela landet. Totalt finns 716 standardrutter jämnt fördelade över landet, varav ca 400–500 inventeras årligen. Huvuddelen av rutterna har fram till idag inventeras mot någon form av ersättning, men ett mindre antal inventeras helt ideellt. Den framtida finansieringen av inventeringsinsatserna är alltmer osäker.Artindex beräknas genom TRIM-metoden (TRends & Indices for Monitoring data). TRIM är ett avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagande att grunddata (fågelantalen) är Poisson-fördelade (för mer detaljer se www.fageltaxering.lu.se). Indexen som presenteras i figuren är genomsnittliga index för de ingående arterna beräknade enligt en metod som bygger på Monte Carlo-simuleringar (Soldaat m.fl. 2017, Ecological Indicators 81: 340–347). Förutom de årliga indexen, beräknas även en icke-linjär trend med 95% konfidensintervall. Trenden testas också statistiskt. Index för startåret sätts = 1 och varje års index kan sedan läsas som den procentuella förändringen, uppåt eller nedåt, jämfört med startåret. Standardrutterna infördes såsom ett av de nationella miljöövervakningsverktygen år 1996, men det tog ett antal år innan det årliga antalet inventerade rutter nådde en nivå som gör denna typ av analys vettig. Vi presenterar därför här data från 2002 och framåt, då vi bedömer det som att data från och med detta år har en acceptabel kvalitetsnivå.

För mer information se: www.fageltaxering.lu.se

Fördjupning

Se fördjupning på nationell sida.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Status (tillstånd)

Dataleverantör:

Svensk Fågeltaxering (Biologiska institutionen vid Lunds universitet

Ansvarig myndighet för indikatorn Häckande fåglar i skogen: RUS - Regional utveckling & samverkan i miljömålssystemet