- Start
- Miljömålen
- Myllrande våtmarker
- Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
- Du är här: Jönköpings län
Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker i Jönköpings län
Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
Ladda ner diagramdata för Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
Skriv ut diagram för Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan under lång tid. Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänsters funktion i våtmarker påverkas negativt av markavvattning, vattenreglering, otillräcklig hävd och kvävenedfall med mera. Fler våtmarker behöver återskapas i landskapet för att öka biologisk mångfald, vattenrening och vattenhållande förmåga. Våtmarker är också viktiga för rekreation och fiskevård.
Fler våtmarker skulle kunna anläggas och restaureras
Indikatorn visar omfattning av statligt miljöarbete och ger en indikation av hur restaurering förbättrar ekosystemtjänster och landskap. Våtmarksareal där markägare i egen regi och utan statligt stöd har valt att skapa en våtmark visas inte. Under år 2023 har 24 hektar våtmarker anlagts i Jönköpings län inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA), Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och åtgärder för hotade arter (ÅGP). Via investeringsstöd inom EU:s strategiska plan har inga våtmarker anlagts under 2023. Från år 2010 fram till 2023 har cirka 209 hektar våtmarker anlagts eller hydrologiskt restaurerats i länet. De åtgärder som genomförs uppvisar ofta goda resultat lokalt.
Åtgärdstakten har ökat tack vare den statliga våtmarkssatsningen, men det finns fortfarande hinder som försvårar anläggande eller restaurering av våtmarker. De flesta LONA-ansökningar som lämnas in syftar till att gynna den biologiska mångfalden, men eftersom mycket fokus inom LONA numera ligger på att minska klimatgasavgång försöker Länsstyrelsen att åtminstone delvis styra om dessa ansökningar mot återvätningsprojekt.
Metod
Indikatorn visar hur stor areal våtmark (som inte är torvmark) som har anlagts eller restaurerats under året med statliga medel.
Dataunderlaget kommer från länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. För uppgifter från och med 2022 levererar länsstyrelserna in GIS-data över anlagda eller restaurerade våtmarker till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket gör sedan en överlappsanalys med SGU:s jordartskarta. På det sättet analyseras hur mycket som ligger på torvmark respektive mineraljord. Alla arealer som hamnar på torvmark redovisas under indikatorn "Hydrologisk restaurering av torvmarker". Tidigare har länsstyrelserna själva gjort bedömningen av vilka restaurerade våtmarker som ligger på torvmark respektive mineraljord när de har rapporterat till Naturvårdsverket.
Finansieringen kommer främst från EU:s Landsbygdsprogram (LBP), den lokala naturvårdssatsningen (LONA), skötselmedel för skyddade områden och våtmarksåtgärder i lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Men även medel från EU:s LIFE-fonder ingår, liksom för Särskilda åtgärdsprojekt (SÅP), åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP), fiskevårdsmedel samt Skogsstyrelsens bidrag NOKÅS och skogens miljövärden.
Den areal som finansieras genom LBP är färdigställd våtmark, det vill säga projektet är besiktigat och slututbetalt. Det förekommer också att våtmarker anläggs med annan finansiering och sedan sköts med miljöersättning genom LBP. Dessa är inte redovisade.
Fördjupning
Våtmarker behöver återskapas i odlingslandskapet med hänsyn till såväl näringsretention, biologisk mångfald som kulturmiljövärden. De behöver även återställas för att skapa livsmiljöer för våtmarksberoende arter. För att olika arter ska kunna överleva och sprida sig krävs att det finns tillräckligt med olika typer av våtmarker. Det kan åstadkommas genom strategisk styrning av våtmarkernas placering, i första hand till intensivt odlade, våtmarksfattiga bygder.
Våtmarkernas placering är också viktig för att bevara landskapets kulturmiljövärden. Landskapet har genomgått stora förändringar under historiens gång och även återskapande av våtmarker medför en påverkan på den befintliga kulturmiljön. Det är då viktigt att sådana förändringar görs varsamt och med en långsiktigt hållbar skötsel i åtanke. Utformning, placering och skötsel bör harmoniera med landskapsbilden och våtmarker får inte anläggas där de kan skada fornlämningar eller kulturhistoriska element.
Utöver statlig finansiering restaureras våtmarker även med medel från bland annat kommuner, Svensk våtmarksfond och Sportfiskarna.
Om data
Ansvarig myndighet för indikatorn Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker: Naturvårdsverket