Ekologisk produktion i slättbygd

Ekologisk produktion i slättbygd

Andel ekologiskt odlad åkermark i slättbygd. Andelen anges som den del av den totala åkerarealen i slättbygd som odlas ekologiskt.

Ladda ner diagramdata för Ekologisk produktion i slättbygd

Skriv ut diagram för Ekologisk produktion i slättbygd

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/ekologisk-produktion-i-slattbygd/

Ekologisk produktion ökar i svensk slättbygd, vilket är positivt då produktionen har en dokumenterat gynnsam effekt på biologisk mångfald i slättbygd. Den ekologiska produktionen anges här som andel (procent) ekologiskt odlad åkermark i förhållande till den totala åkermarksarealen i slättbygd.

Den ekologiska odlingen ökar i slättbygden

Ekologisk produktion har dokumenterat gynnsam effekt på biologisk mångfald i slättbygd. Ekologisk produktion innebär bland annat en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel, vilket även är positivt för folkhälsan. Ökningen går relativt långsamt och andelen ekologisk produktion är fortsatt liten i den mest utpräglade slättbygden. I skogsbygd är de positiva effekterna av ekologisk produktion på biologisk mångfald mer begränsade. Det är därför relevant att speciellt följa hur andelen ekologisk produktion utvecklas i slättbygd.

Metod

Så här tog vi fram indikatorn

Jordbruksverket har sammanställt befintlig statistik över ekologiskt odlad åkermark. Samtliga kommuner som har åkermark i stödområde 9s och 9m (utpräglad slättbygd) valdes ut. Av dessa har endast de kommuner inkluderats som har 75 procent eller mer av sin totala åkerareal i ovan angivna stödområden (många kommuner har åkermark i både slättbygd och skogsbygd). Detta ger totalt cirka 90 kommuner. I dessa har arealen ekologiskt omställd åkermark beräknats som en andel (procent) av den totala åkerarealen i dessa kommuner.

Data för andelen ekologisk åkermark och konventionell åkermark är hämtad från den officiella statistiken i Jordbruksverkets statistikdatabas[1]. Vi har endast inkluderat omställd mark och inkluderar inte mark som är under omställning. Statistiken samlas in av Jordbruksverket. Data tas fram varje år och indikatorn kommer att uppdateras årligen.

Indikatorn följer förändringar från 2009 och framåt eftersom det är först från och med detta år som data samlats in på jämförbart sätt. Tidgare data om ekologisk produktion är inte fullt ut jämförbara med senare data.


 

[1] Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se), välj sedan under Hitta snabbt att ta del av statistiken och därefter sök i vår stora databas.

Fördjupning

Vad är ekologisk produktion?

Ekologisk produktion strävar efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Produktionsmetoden har också hög ambition när det gäller djurens välfärd. Ekologisk produktion styrs av ett EU-gemensamt regelverk. Mot skadegörare och ogräs använder odlare med ekologisk produktion i första hand olika förebyggande metoder, som att variera växtföljden och använda motståndskraftiga sorter. Kemiska växtskyddsmedel är inte tillåtna. När det gäller växtnäring används ekologiskt stallgödsel, kvävefixerande baljväxter, restprodukter från livsmedelsförädling och annat organiskt material. Det är inte tillåtet att använda mineralgödsel om det inte har naturligt ursprung. Att hushålla med växtnäringen och att bygga upp jordens bördighet är viktiga principer.

Miljöeffekter av ekologisk produktion

Den största positiva effekten på biologisk mångfald fås genom en omställning till ekologisk produktion i det homogena slättlandskapet, där kontrasten mellan de konventionella och ekologiska brukningsformerna är som störst[1],[2]. En omställning i slättbygd ökar den landskapliga variationen samtidigt som avsaknad av kemiska bekämpningsmedel på ekologiska gårdar står i stark kontrast till användningen av dessa medel i den konventionella odlingen. Rent biologiskt kommer en fortsatt omställning till ekologisk produktion i småbrutna, heterogena landskap sannolikt inte att ha lika stor positiv effekt för den biologiska mångfalden som om omställningen sker i slättbygd. I strukturellt varierade landskap, som till exempel svensk skogsbygd, är det därmed viktigare att behålla ett aktivt jordbruk oavsett produktionsform, än att gynna en viss produktionsform.

Samtidigt medför ekologisk produktion en lägre avkastning särskilt i slättbygd, vilket påverkar den samhällsekonomiska lönsamheten. Det kan också ha en påverkan på livsmedelsförsörjningen och möjligheten att uppnå delar av målen inom Agenda 2030.

 


[1] Bengtsson, J., Ahnström, J., Weibull, A-C. 2005. The effects of organic agriculture on biodiversity and abundance: a meta-analysis. Journal of Applied Ecology 42: 261-269.

[2] Winqvist, C., Ahnström, J., Bengtsson, J. 2011. Effects of organic farming on biodiversity and ecosystem services: taking landscape complexity into account. Annals of the New York academy of sciences 1249: 191-203.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Johan Wallander Miljömålssamordnare, miljöanalysenheten, Jordbruksverket johan.wallander@jordbruksverket.se 036-15 57 19

Ansvarig myndighet för indikatorn Ekologisk produktion i slättbygd: Jordbruksverket