Jordbrukets utveckling

Jordbrukets utveckling sedan 1975

Figuren visar andelen åkermark, nötkreatur, jordbruksföretag och jordbruksföretag med nötkreatur jämfört med 1975.

Ladda ner diagramdata för Jordbrukets utveckling sedan 1975

Skriv ut diagram för Jordbrukets utveckling sedan 1975

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/jordbrukets-utveckling/

Jordbrukets utveckling

Förändringen av arealen åkermark mellan åren 1975 och 2017.

Ladda ner karta för Jordbrukets utveckling

Skriv ut diagram för Jordbrukets utveckling

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/jordbrukets-utveckling/

Jordbruk i hela landet är en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Indikatorn följer därför förändringen av det svenska jordbruket. Jordbruket minskar i omfattning, vilket medför problem för den långsiktiga hävden av betesmarkerna samt bibehållandet av det öppna landskapet.

Jordbruksföretagen blir färre men större

Indikatorn följer upp förutsättningarna för och utvecklingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i sin helhet. Indikatorn visar hur det totala antalet jordbruksföretag, antalet företag med nötkreatur, antalet nötkreatur och arealen åkermark har förändrats i förhållande till 1975.

Utvecklingen av antalet jordbruksföretag totalt och arealen åkermark visar på förutsättningarna för ett öppet och variationsrikt odlingslandskap och bevarade av odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster. Indikatorn visar att arealen åkermark visserligen minskar, men inte alls i samma takt som antalet företag. Det betyder alltså att jordbruksföretagen blir färre, men större. Sedan 1975 har antalet företag minskat med 55 procent, medan arealen åkermark bara har minskat med 14 procent. I genomsnitt har alltså arealen åkermark per företag ökat med drygt 90 procent, från 23 till 44 hektar per företag.

Utvecklingen av antalet jordbruksföretag med nötkreatur och antalet nötkreatur visar på förutsättningarna för fortsatt hävd av betesmarker och därmed de preciseringar som handlar om biologisk mångfald, kulturmiljöer och friluftsliv. Sedan 1975 har antalet företag minskat med drygt 80 procent och antalet nötkreatur med cirka 20 procent. Det innebär dels att företagen blir större, men även att de finns på färre platser än tidigare. Följden blir att betesmarker överges i vissa regioner, medan det i andra regioner kan vara brist på marker. I genomsnitt har antalet nötkreatur per företag ökat med drygt 300 procent, från 22 till 90 djur per företag.

Metod

Så här tog vi fram indikatorn

Data om totalt antal företag hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas)[1]:

  • Historisk statistik, Jordbruket i siffror 1886-2007/historisk statistik kap 01. Företag och ägoslag/Jordbruksföretag efter län och storleksklass 1927-2007
  • Företag och företagare/Jordbruksföretag/Jordbruksföretag efter län och storleksklass år 1981-2000, 2003-2016

Vid uppdatering av indikatorn kommer statistiskt meddelande ”Jordbruksföretag efter län och storleksklass” att användas. Under 2010 började statistiken redovisas på ett nytt sätt. Då fick även jordbruksföretag med mindre än två hektar åkermark räknas in i statistiken. För att få jämförbara siffror tar vi enbart med jordbruksföretag som har mer än två hektar åkermark för alla år. Efter år 2000 redovisas antal jordbruksföretag endast de år då strukturundersökning genomförs (hittills 2003, 2005, 2007, 2010, 2013 och 2016).

Data om antalet företag med nötkreatur hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas)[2]:

  • Lantbrukets djur/antal företag med lantbruksdjur/företag med lantbruksdjur efter län/riket och djurslag. År 2000-2019 (företag med nötkreatur)
  • Historisk statistik 1866-2007/kap 04 husdjur/företag med djur efter län/riket och kategori 1932-2007 (summa företag med nötkreatur)

Vid uppdatering av indikatorn används senaste statistiska meddelande om Lantbrukets djur, JO20SM1901 och tabell 2, Antal företag med nötkreatur.

Data om antalet nötkreatur hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas)[3]:

  • Lantbrukets djur/antal lantbruksdjur/lantbruksdjur efter län riket och djurslag, 1981-2019
  • Historisk statistik 1866-2007/kap 04 husdjur/ husdjur efter län riket och djurslag, 1866-2007

Vid uppdatering av indikatorn används senaste statistiska meddelande om Lantbrukets djur, JO20SM1901 och tabell 1, Antal nötkreatur. Alla nötkreatur ingår i indikatorn, dvs. mjölkkor, kalvar, stutar, kvigor och tjurar.

Data om areal åkermark hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas)[4]:

  • Arealer/3 Ägoslagsareal efter riket län kommun år 1981-1999, 2003-2016
  • Historisk statistik, Jordbruket i siffror 1886-2007/historisk statistik kap 01. Företag och ägoslag/ägoslagsareal efter län/riket 1866-2007

Vid uppdatering av indikatorn används senaste statistiska meddelande JO10SM1902 om Jordbruksmarkens användning, slutlig statistik, tabell 4a Areal träda m.m. samt total areal åkermark.

För data på regional nivå har justeringar gjorts av historiska data i och med att Skåne och Västra Götalands län bildades i slutet av 1990-talet. Vi har därför summerat historisk statistik för Malmöhus och Kristianstad län till Skåne län respektive Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs/Bohus län till Västra Götalands län.

När Västra Götalands län bildades 1998 så flyttade dessutom Habo och Mullsjö kommuner från Skaraborgs län till Jönköpings län. Från och med 2007 ingår Heby kommun i Uppsala län, tidigare Västmanlands län. Statistik om antal jordbruksföretag i dessa kommuner kommer att redovisas på det län där de ingick för respektive år. Det innebär alltså att trendbrott i Jönköpings och Västra Götalands län 1998 liksom Uppsala och Västmanlands län 2007 beror på flytt av kommuner.

Data presenteras som andel jordbruksföretag, företag med nötkreatur, nötkreatur och åkermark som kvarstår jämfört med år 1975.

Fördjupning

Jordbrukets omfattning och produktion påverkar landskapet

Ett livskraftigt och aktivt jordbruk krävs för bevarande och skötsel av både den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena. När jordbruksföretagen blir större och färre till antalet samtidigt som de helt läggs ned i delar av landet förändras landskapet. I områden med intensivt slättjordbruk har det blivit svårt att få en uppfattning om den långa kontinuitet som markanvändningen har. Kulturspår som till exempel hägnader och småvatten har minskat i och med att de obrutna åkerytorna blivit allt större. Det missgynnar också den biologiska mångfalden eftersom dessa kulturspår utgör livsmiljöer för många växter och djur. Även i bebyggelsemiljöerna sker förändringar när jordbruksföretag läggs ned och verksamheter förändras. Allt fler byggnader kan komma att sakna användning och risken för förfall och rivning ökar. Därmed blir jordbrukets omfattning ett mått på förutsättningarna att klara miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Jordbrukets omfattning styrs av yttre faktorer

Svenskt jordbruk är verksamt på en konkurrensutsatt marknad och utvecklingen är till stora delar styrd av faktorer utanför Sveriges gränser så som världsmarknadspriser, EU:s gemensamma jordbrukspolitik och teknisk utveckling.

Den tekniska utvecklingen i form av ökad mekanisering, ökad tillgång till mineralgödsel och effektiva bekämpningsmedel i kombination med förädlade växtsorter och högavkastande mjölkdjur har lett till stora förändringar av svenskt jordbruk. Ökad konkurrens har i sin tur lett till en effektivisering och specialisering av produktionen och större enheter. Genom ökad storlek kan gårdar få stordriftsfördelar, vilket innebär lägre kostnader per producerad enhet[1].

Sammantaget innebär detta att svenskt jordbruk har förändrats kraftigt under det senaste århundradet, från småskaligt och lokalt till storskaligt och internationellt vilket också medfört en omfattande omdaning av odlingslandskapet.

Jordbruket minskar men produktionsvolymen består

Åkermarkens areal ökade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Ängs- och betesmarker plöjdes upp och även nyodlingar av våtmarker och skog förekom. Den största arealen åkermark fanns under 1920-talet och en tid framöver och låg då på ca 3,8 miljoner hektar. Därefter har den totala jordbruksarealen (betesmarker, slåtterängar och åkermark) minskat. Likaså har antalet jordbruksföretag blivit betydligt färre och små gårdar har ersatts av större enheter samtidigt som specialiseringsgraden har ökat. Trots dessa förändringar har inte den totala produktionsvolymen förändrats nämnvärt[2]. Till stor del beror detta på att avkastningen per enhet har ökat. Exempelvis har mängden mjölk per ko mer än fördubblats sedan 1970-talet (tabell 1).

Tabell 1. Jordbrukets strukturomvandling mellan 1970 till 2016.

 

1970

1980

1990

2000

2010

2016

Antal jordbruksföretag > 2 ha åker

155 400

117 900

96 600

76 800

67 300

58 800

Genomsnittlig areal åkermark per företag (ha)

19,5

25

29,5

34,3 (år 1999)

39,1

43,8

Antal kor för mjölkproduktion

688 500 (år 1974)

655 700

576 400

427 600

348 100

331 000

Avkastning mjölk per ko (kg)

4 000

5 300

6 100

7 800

8 200

8 600

Källa: Data för perioden 1970-2007 är från ”Jordbruket i siffror åren 1866-2007” (Jordbruksverket, 2011) och data för 2010 och framåt är från Sveriges officiella statistik, Jordbruksverkets statistiska meddelanden.

Även ängs- och betesmarkerna har minskat

Även jordbrukets gräsmarker har minskat kraftigt sedan början av 1900-talet och i dag återstår knappt 25 procent av de tidigare gräsmarkerna (tabell 2). Slåtterängar och skogsbeten som förr var vanliga har i stort sett upphört att existera och även åkermarksarealen har minskat.

Tabell 2: Odlingslandskapets utveckling. Samtliga siffror anges i hektar.

 

1927

2019

Betesmarker

1 500 000

448  000

 varav skogsbete

752 000

14 000

Slåtterängar

526 000

13 500

Åkermark

3 720 000

2 550 000

SUMMA

5 746 000

3 026 000

Källa: SCB 1930. Statistisk årsbok för Sverige 1930 samt Sveriges officiella statistik, Jordbruksmarkens användning 2019 (JO 10 SM 1902).

Färre djurgårdar men större besättningar

Även inom animalieproduktionen har stora förändringar skett. Antalet nötkreatur (kött- och mjölkdjur) har minskat med drygt 20 procent jämfört med för fyrtio år sedan. Under samma period har antalet företag med nötkreatur minskat med mer än 80 procent samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat. Som en följd av detta återfinns djuren numera på färre platser i landskapet, vilket påverkar möjligheterna att fortsatt hävda betesmarker i hela landet.



[1] Edenbrandt, A 2012. Tillväxt, specialisering och tillväxt – hur har jordbruksföretagen förändrats de senaste 20 åren. Agrifoods economics centre.

[2] Edenbrandt, A 2012. Tillväxt, specialisering och tillväxt – hur har jordbruksföretagen förändrats de senaste 20 åren. Agrifoods economics centre.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Drivkraft
Dataleverantör:

Johan Wallander Miljömålssamordnare, miljöanalysenheten, Jordbruksverket johan.wallander@jordbruksverket.se 036-15 57 19

Ansvarig myndighet för indikatorn Jordbrukets utveckling: Jordbruksverket