Hektarskörd vårkorn och höstvete

Hektarskörd

Diagrammet visar hektarskörd, kg per hektar, för grödorna vårkorn och höstvete. Vårkorn odlas över hela landet medan höstvete framför allt är koncentrerat till de södra delarna av landet. Hektarskörden är ett mått på markens produktionsförmåga och speglar därför den svenska åkermarkens möjligheter till livsmedelsproduktion. 

Ladda ner diagramdata för Hektarskörd

Skriv ut diagram för Hektarskörd

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/hektarskord/

Hektarskörd län

Hektarskörd, kg per hektar, för vårkorn. Hektarskörden är ett mått på markens produktionsförmåga och speglar därför den svenska åkermarkens möjligheter till livsmedelsproduktion. 

Ladda ner karta för Hektarskörd län

Skriv ut diagram för Hektarskörd län

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/hektarskord/

Skördarna från den svenska åkermarken ökar över en längre tidsperiod, vilket visas i den här indikatorn. Missköts åkermarken kommer detta att synas i form av minskad skörd. Indikatorn följer därför möjligheterna för en långsiktig och stabil livsmedelsproduktion i Sverige och speglar indirekt åkermarkens produktionsförmåga.

Skördarna ökar

Jordbruksmarkens produktionsförmåga är beroende av markens egenskaper och processer. Missköts marken försämras dess egenskaper och processer viket leder till minskad skörd. Skörden påverkas inte bara av markens struktur utan också av växtförädling och odlingsteknik, inklusive mängden gödselmedel och växtskyddsmedel. Tillsammans speglar därför skördenivåerna åkermarkens totala produktionsförmåga utifrån de naturgivna förutsättningarna och odlingstekniken. Hektarskörd är ett årligt medelvärde  på avkastningen (kg/hektar) för en viss gröda. Hektarskörden fungerar därmed som en indirekt indikator på åkermarkens tillstånd och i förlängningen möjligheten att förse människor med en trygg livsmedelsförsörjning. Minskar hektarskördarna över tid signalerar det försämrade odlingsbetingelser.

Metod

Så här tog vi fram indikatorn

Jordbruksverket har sammanställt statistik över hektarskörd för vårkorn och höstvete från 1965 och framåt. Hektarskörd är den genomsnittliga skörden mätt som kilo per hektar för olika grödor. Resultaten presenteras som glidande treåriga medelvärden, så att den årliga variationen jämnas ut och trenden därmed syns bättre. Det innebär att den första datamängden som presenteras för år 1967 anger medelvärdet för 1965, 1966 och 1967 års avkastningar. Indikatorn kommer att uppdateras årligen.

Hektarskörd för olika grödor redovisas i den officiella jordbruksstatistiken och finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistiska meddelanden och statistikdatabas. Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av företag. Uppgifterna är därmed behäftade med så kallade urvalsfel. Vid få observationer redovisas inga resultat. Uppgifterna för spannmål från 2005 och framåt avser 14 procents vattenhalt. För att kunna jämföra spannmålsuppgifterna över en längre tidsperiod har äldre uppgifter räknats om från 15 till 14 procents vattenhalt.

Fördjupning

Åkermarkens tillstånd

Vårkorn odlas i hela landet och indikatorn följer därmed avkastningen för en geografiskt väl spridd del av den svenska åkermarken och är därför lämplig att använda som en indikator för att följa åkermarkens produktionsförmåga över stora delar av landet. Höstvete är begränsat till bättre jordar i södra Sverige och odlingen är ganska intensiv. Höstvete kan därför signalera förändringar i produktionsförmågan på jordar som används i mer intensiv odling, dvs. främst i slättbygd.

Vi måste värna om jordbruksmarken

Jordbruksmark är en naturresurs som om den förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt kan förse nuvarande och kommande generationer med livsmedel och foder under lång tid. Livsmedelsproduktionen är inte enbart av nationellt intresse utan i en alltmer globaliserad värld kommer även Sveriges långsiktiga hantering av sin jordbruksmark få effekter på möjligheten att förse en växande världsbefolkning med mat. De pågående klimatförändringarna med ett varmare och torrare klimat kommer att göra det svårare att producera livsmedel i stora delar av världen. Sveriges jordbruk klarar sig troligen bättre och kommer därför att få en större betydelse i den internationella livsmedelsproduktionen. De svenska miljömålen samt målen inom Agenda 2030 har ett internationellt perspektiv på hållbar förvaltning av naturresurser, dvs. det räcker inte att bara se till de svenska behoven utan även internationella behov ska mötas, vilket ställer större krav på Sveriges förvaltning av sin jordbruksmark.

Hektarskörden indikerar hur åkermarken mår

Frågan är om dagens jordbruksproduktion är långsiktigt hållbar eller om avkastningen kommer att minska som en följd av den mer intensiva odlingen av åkermarken. Indikatorn för hektarskörd speglar den genomsnittliga avkastningen från åkermark och ska indikera om produktionen minskar. Hektarskörden fungerar därmed som en indirekt indikator på åkermarkens tillstånd och i förlängningen möjligheten att förse människor med en trygg livsmedelsförsörjning. Minskar hektarskördarna över tid signalerar det försämrade odlingsbetingelser.


[1] Jordbruksverkets statistikdatabas, Jordbruksföretag i riket och län efter storleksklass. Företag med mindre än 2 ha jordbruksmark ingår inte I statistiken.  http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Johan Wallander Miljömålssamordnare, miljöanalysenheten, Jordbruksverket johan.wallander@jordbruksverket.se 036-15 57 19

Ansvarig myndighet för indikatorn Skördenivåer vårkorn och höstvete: Jordbruksverket